Debatten kring ”Vetenskap och Folkbildning”, Vofs förvillarpris vittnar inte bara om en strid mellan olika uppfattning och syn på vetenskap utan också om hur ”skeptiker” som förtränger eller inte varit med om vissa fenomen med alla medel bespottar de som anar eller påstår att det kan finnas andra verkligheter.
Text: Börje Peratt
Förvillarpriset från 1999 kan anses vara inaktuellt men det är ett exempel på mot vilken bakgrund och med vilka argument priset delas ut. Motiveringen till att VoF utsåg författaren Eva Moberg till ”Årets förvillare” var: ”hennes vetenskapsfientliga idéer och okritiska propagerande för pseudovetenskap såsom telepati och healing och andra aktiviteter inom New Age.”
En av VoF´s ofta återkommande skribenter är Thors Hans Hansson professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet. 2001 misslyckades han med att i Ordfront få in ett genmäle som rörde Mobergs artikel ”Vadå sjätte sinnet”
Thors Hans Hanssons artikel är ett exempel på hur Vof fördömer oliktänkande men också ett exempel på en bildad vetenskapsmans bristande logik och cirkelargumentation. Om man kan beskylla Moberg för en del ogrundade antaganden så vill jag påstå att Hanssons text visar på allvarliga brister i teoretisk och vetenskaplig framställning.
Förmåga att förutse framtiden
Teorifysiker Hansson angriper författaren Eva Moberg för att hon i nättidningen Ordfront påstår att prekognition (förmågan att se in i framtiden) är bevisad. Hansson motsäger sig Mobergs uppfattning och han menar att naturvetenskapen är en ”väv av empiriska fakta, teorier, modeller och hypoteser”. På ren svenska innebär det att vetenskap utgår från erfarenheter, förklaringsmodeller, frågeställningar, försök och att pröva antaganden. Javisst Hansson. Denna ansats är grunden för all vetenskap. Även för dem som vågar ge sig in i ”den svarta boxen”. I sin bevisföring påstår Hansson att alla nuvarande teorier inom fysiken på ett fundamentalt sätt bygger in principen att orsak föregår verkan. Hansson vill med det slå fast att prekognition är omöjligt.
Man kan inte i förväg veta något som ska hända senare! Jovisst kan man det. En stor del av vetenskapen går ut på att just kunna förutse skeenden. Det är poängen med naturvetenskapens forskning att man ska kunna förutsee vad som händer om A så B. Men jag förstår vad Hansson menar och det är att fysikens lagar motsäger att man kan förutse och beskriva oförväntade skeenden. Även här har Hansson fel. Kvantfysiken ställer principen om kausalitet på ända. Forskare som utgår från det linjära kausala antagandet finner att B föregår A och skriker ut ”Data is a mess”. Det är till och med så att man är osäker på om egna förväntningar påverkar kvantpartiklarnas uppträdande. Det är tveklöst att kvanten ställer hela grunden för naturvetenskapen inför helt nya frågeställningar. De linjära kausala förloppen stämmer inte.
Paradigm och låsta positioner
Hansson nämner att även naturvetenskapen drabbats av omkullkastande teorier (paradigmskiften) som tvingat oss att acceptera en ny världsbild. Kopernikus världsbild, relativitetsteorin och kvantfysiken är firade exempel,”men det är viktigt att komma ihåg att i alla dessa exempel så förklarade de nya teorierna på ett naturligt sätt varför de gamla fungerade så bra som de trots allt gjorde”. Kopernikus klargjorde att solen var centrum i vår galax och jorden en liten planet som snurrade runt solen. Hanssons cirkelresonemang avslöjar en avgörande brist i logiken. På vilket sätt förklarar det nya att den tidigare teorin, (om jorden som centrum),fungerade bra? Hanssons förklaring är att det gamla fungerade bra därför att man trodde på det – fast det var fel.
Enligt (VOFs?) wikipediaartikel om Pseudovetenskap är användande av begreppet ”paradigmskifte” en anledning att fördöma någon som pseudovetenskaplig.
Paradigmskifte innebär att en tankekonstruktion omkullkastas därför att den inte håller. Företrädare för gamla paradigm är oftast rigida och attackerande även om de överbevisas. ”Skeptiker” har en strategi att backa från en överbevisad ståndpunkt till en annan. Ju mer övertygande bevis för en företeelse desto mer ovetenskapligt försvar från de som säger sig hävda vetenskap. De som försvarade Kopernikus teori kom att bannlysas och brännas på bål. Så vad Hansson menar att ”de gamla fungerade så bra som de trots allt gjorde” kan förstås om man betraktar det utifrån ett slags logiskt kullerbytta.
Det är bra att ha en tro och den är rätt tills motsatsen är bevisad. Fram tills dess är de som kommer med nya teorier nästintill dårar och fredslösa villebråd. Vetenskapsmannen och prästen Kopernikus var helt på det klara med att hans upptäckt redan 1506 skulle få fruktansvärda konsekvenser för honom. Just därför att också denna tid präglades av en tro- och tankedikatatur utrustad med hemska bestraffningsmöjligheter mot dem som hotade deras världsbild. Vofs förvillarpris är en mildare variant. Kopernikus vågade därför inte lägga fram teorin förrän i slutet av sin levnadsbana. Han mottog det första tryckta exemplaret på sin dödsbädd (Om himlakroppars rörelse, 1543).
Fundamentala principer – gäller inte i kvantvärlden
Hansson anför vidare angående Mobergs påstående om prekognition. ”När man försöker bedöma om detta påstående är sant, bör man ta i beaktande att det strider mot en väletablerad fundamental princip inom modern fysik.” Vad är väletablerat? Jo att kvantfysikern inte har en aning om vad som sker. En elektron som har delats och påverkas i den ena miljön påverkas samtidigt i den åtskilda miljön. Elektronen kan därmed uppträda i parallella världar!. Kraven på laboratorieexperiment går om intet då forskaren inte lyckas kontrollera fenomenen. Förväntningar tycks påverka de minsta beståndsdelarnas uppträdande! Om man delar en elektron och behandlar den ena halvan så påverkas även den andra!
”Fundamentala varptrådar”?
Hansson fortsätter: ”Jag är mycket misstänksam mot teorier eller påståenden som kräver att man rycker sådana fundamentala varptrådar ur vetenskapens väv.” Fundamentala varprtrådar har ofta ryckts bort ur vetenskapens väv. Vetenskap innebär att en tråd som inte längre är meningsfull tas bort ur varpen och ger plats för en ny. ”Som teoretisk fysiker har jag aldrig självständigt utfört något av de precisionsexperiment som ligger till grundval för de teorier jag arbetar med.” Hansson tillstår att han inte utfört något praktiskt experiment och lutar således slutsatser mot andras teorier. Visst kan man kritisera utan egna erfarenheter men vilket värde har en teori som aldrig prövas mot verkligheten?
Hansson fortsätter:
”Min egen position vad gäller de s.k. paranormala fenomenen är att de studeras på allvar av en mindre grupp seriösa forskare (plus en mängd charlataner) och att det för närvarande inte finns några fenomen av denna typ som är empiriskt väletablerade.”
Jovisst kan man påstå att något inte är empiriskt väletablerat trots omfattande data som rör exempelvis Near Death Experience, NDU. Skillnaden på teori och gissningslekar är praktiska erfarenheter som prövas för att eliminera risk för manipulation och förvrängning.
Vid sidan om charlataner, flummare, bluffmakare och förvillare finns det ärliga och djupt kunniga på områden som okunniga ”skeptiker” förnekar och förnedrar.
Tvångsbeteende
Även enstaka bevis och studier i liten skala kan räcka långt för att skapa en hållbar teori och förklara ett fenomen om metoden är tillförlitlig (Piaget, Einstein, Kopernikus m fl). Hansson slår fast att Eva Moberg ”som okunnig på fysikens område inte ska uttala sig om saker som hon inte förstår!” Vad är det då Moberg säger som föranleder Hanssons upprördhet? Så här säger Moberg: ”I fysiken ansågs t.ex. den s.k. mega-minus-partikeln bevisad redan efter två lyckade försök av 200.000.” Moberg pekar på att en hypotes som prövades 200 000 gånger egentligen redan var bevisad efter två försök. Alla de 199 998 gångerna som försöket sedan upprepades verkar vara ett uttryck för ett naturvetenskapens tvångsbeteende eller att de aktuella fysikerna hade fått forskningspengar som måste användas för just detta ändamål.
Artikeln om Pseudovetenskap på wikipedia anses vara styrd av Vofs anhängare. Faktaförvrängningar här grundar sig på irrelevanta och fördomsfulla antaganden där man till och med slår fast att den som nämner KVANT i sin argumentation är pseudovetenskaplig. Trollkarlen James Randi tycks vara Vofs stora Guru på området. Att Randi lärde sig manipulera andra innebär inte att han därmed har patent på verkligheten.
Vof har anhängare som försöker smyga sig på de som ägnar sig åt mediala övningar, smiter in på sammankomster (Sturemarckare) och attackerar ”avvikare” med rena mobbingaktioner. VoF som varje år fördömer avvikande säger sig vilja pröva avvikandes förmågor via seriösa studier. De områden som VoFare kritiserar kräver grundforskning och tillämpad forskning som innebär att systematiskt och metodiskt söka efter kunskap med en speciell tillämpning som mål. Varför ska någon underställa sig Vof som enbart är ute efter att kränka? VoF saknar i detta fall allt förtroende.
Vidgade perspektiv
Naturvetenskapen erbjuder olika sätt att undersöka och pröva fenomen och här har Vof trampat snett och avgränsat sig till ett tunnelseende som nästan har blivit till ett sugrör. Vetenskapen har idag accepterat olika metoder för insamling av data. Prövning av en hypotes kan ge värdefull kunskap både i verkligheten och i lab. Men att hävda bara en väg är en reducering av människans vilja att veta mer. Och på detta sätt blir Vof ”Vetenskap och förvillarsteg” ett försök till hinder för förståelse av det vi ännu inte kanske kan förklara.
Text: Börje Peratt
Artikelns ursprung källa: http://www.newsmill.se/artikel/2011/01/24/vetenskap-som-folkbildning-har-trampat-snett